UTVECKLING

Lycka smittar i ditt sociala nätverk

Ju fler lyckliga vänner du har, desto större är sannolikheten att du själv blir lycklig. Det visar en ny studie.

Kognitiv bruksanvisning

Ju mer jag arbetar med människor, inte minst genom den intensiva kontakten man får i coaching, desto mer intresserad blir jag av att bättre förstå hur vi fungerar - och inte fungerar. Och mitt intresse förstärks av de senaste årens kognitionsforskning, alltså forskning om det mänskliga tänkandets natur från så olika fält som filosofi, psykologi, neurovetenskap, datavetenskap, lingvistik och antropologi. På samma sätt som genetikerna börjar beskriva vår fysiologiska bas, får vi en allt bättre förståelse av hur vi fungerar, hur vi uppfattar, behandlar och använder intryck, upplevelser och information. Det är som en framväxande handbok för att vara människa och relatera till andra. Det är omistlig kunskap för coacher och användbart för vem som helst för att förstå sig själv och de man umgås med. Jag kommer att återge delar av denna forskning i inlägg framöver, som avsnitt i en bruksanvisning.

Äkta eller skapad lycka?

En av de mest framstående författarna och forskare kring lycka är Dan Gilbert. Jag kommer att skriva mer om hans bok Snubbla på Lyckan som belyser frågor om lycka från ett annat perspektiv än Sonja Lyubomirsky. Tills vidare är här en länk till ett tankeväckande och provocerande föredrag om "äkta" och "skapad" lycka. Tänka om alla professorer var så här underhållande talare.

TED Blog: Happiness Expert Dan Gilbert on TEDTalks

Lyckostrategier i praktiken

I boken ”The How of Happiness” beskriver professor Sonja Lyubomirsky 12 forskningsbaserade strategier för att öka sin lycka. Här är några praktiska tips för att tillämpa dem.

Nu har vi gått igenom alla de 12 strategier professor Lyubomirsky och hennes kollegor har identifierat genom åratals forskning för att öka sin lycka i livet. Vi är framme vid själva tillämpningen. Professorns förnuftiga råd är att välja en eller ett fåtal strategier, de som tilltalar en mest, som man är mest motiverad till, och börja arbeta med med dem. Hon ger några sista tips för den praktiska tillämpningen.

Lyckostrategier: Förlåta

I boken ”The How of Happiness” beskriver professor Sonja Lyubomirsky 12 forskningsbaserade strategier för att öka sin lycka.

Professor Lyubomirsky föreslår inte att man ska öva sig på att förlåta för att bli en bättre människa eller bidra till en bättre värld. Det är inte en fråga om moral, utan om personlig lycka, man förlåter andra för sin egen skull. Buddha säger: "Att hålla i sin ilska är som att hålla ett glödande kol i handen för att slänga det på någåon, det är du själv som blir bränd". Förskning visar också att de som förlåter är lyckligare, lugnare och vid bättre hälsa. Gruppexperiment visar att de som "tränar" på förlåtelse mår bättre och har högre självkänsla.

Lyckostrategier: Utveckla copingstrategier

I boken ”The How of Happiness” beskriver professor Sonja Lyubomirsky 12 forskningsbaserade strategier för att öka sin lycka. Strategierna 6 och 7 handlar båda om att hantera stress, svårigheter och motgångar.

Coping är en psykologisk term som beskriver en persons förmåga att hantera stressfyllda och känslomässigt krävande situationer. Copingstrategier kan vara inriktade antingen externt, på att lösa problemet som tyger en, eller internt på att hantera sina känslor inför det som har hänt.

Lyckostrategier: Vårda dina relationer

I boken ”The How of Happiness” beskriver professor Sonja Lyubomirsky 12 forskningsbaserade strategier för att öka sin lycka.

Det finns ett starkt ömsesidigt samband mellan lycka och relationer. Människor som har många goda relationer känner sig också lyckligare och lyckliga människor har goda relationer. Man kan alltså skapa en stark positiv spiral. Om man odlar sina relationer kommer man att känna sig mera tillfreds, vilket i sin tur kommer att göra det lättare att skapa fler relationer.

Lyckostrategier: vänliga gärningar

I boken ”The How of Happiness” beskriver professor Sonja Lyubomirsky 12 forskningsbaserade strategier för att öka sin lycka.

Lyubomirskys fjärde och femte strategier handlar om att odla sina sociala kontakter. Hon citerar en socialpsykolog som säger: "relationer är den enstaka viktigaste faktor för att säkra människans överlevnad ".

Strategier för lycka: undvika att älta och jämföra

I boken ”The How of Happiness” beskriver professor Sonja Lyubomirsky 12 forskningsbaserade strategier för att öka sin känsla av lycka.

Lyubomirskys tredje strategi är att träna sig i att undvika att älta, grubbla och jämföra sig med andra.  I detta sammanhang betyder "älta" att tänka för mycket, onödiga, oändliga, passiva funderingar över innebörder, orsaker och konsekvenser. Hon hävdar att den impuls många har när de möter motgånger, att ägna sig åt intensiva inåtvända grubblerier, ofta inte leder framåt. Tvärtom kan den känsla av ökad självinsikt som grubblerier kan ge helt enkelt vara falsk, ofta leder ältande bara till överdriven, obefogad pessimism.

Lyckostrategier: odla optimism

I boken ”The How of Happiness” beskriver professor Sonja Lyubomirsky 12 forskningsbaserade strategier för att öka sin känsla av lycka.

Den första strategin för ökad lycka var att uttrycka tacksamhet. Den har fokus på det förflutna och nuet, vad som hänt och hur det är nu. Strategi två, att odla optimism, har fokus på framtiden.
Optimism betyder inte självbedrägeri eller orealistiskt önsketänkande. (Sådant kommer antagligen ur motsatsen till optimism, när man inte tror på möjligheter måste man krampaktigt frammana dem.)
Optimism kan t ex betyda en allmän positiv förväntan på framtiden. Antingen det gäller ”liten optimism”: personalmötet i morgon kommer säkert att gå utmärkt, eller ”stor optimism”: vi står inför en gyllene tidsålder för människan. Optimism kan också vara att söka svar på misslyckanden i tillfälliga, externa orsaker: ”mötet gick dåligt för att vi var för stressade och hungriga”, istället för permanenta, inre orsaker: ”jag är en dålig mötesledare”.

Hur kan man odla optimism?

Optimism kan tränas och utvecklas. Till exempel genom att ta sig tid att beskriva sitt ”bästa tänkbara framtida jag”. Beskriv dig själv i en framtid då allt har gått så bra det någonsin kan för dig, då du har jobbat hårt och lyckats förverkliga ditt livs mål och drömmar. Det fungerar antagligen bäst att göra det skriftligt, eftersom skrivandet hjälper en att organisera och strukturera sina tankar. Detta kan leda till att man hittar klara mål och delmål som man kan arbeta mot.

Ytterligare en möjlighet är att upmärksamma pessimistiska tankar och byta ut dem mot optimistiska (och trovärdiga).