UTVECKLING

Coachkorn: när ska man utveckla?

Coaching är en mycket lärorik process, för såväl kund som coach. Coachkorn är de guldklimpar av insikter som jag och mina kunder hittar – eller återupptäcker – i vårt samarbete.

- Nu har vi stora problem, sa en av mina coachklienter nyligen. Branschen står helt stilla, resultaten störtdyker. Nu gäller det verkligen att kraftsamla och klösa in affärer. Nu har vi inte tid eller ork för utvecklingsarbete.

Det är ett synsätt jag ofta mött under de år jag arbetat med att utveckla ledare och organisationer. Att utveckling är en slags lyx som man unnar sig när man har tid och resurser över.

I just det här samtalet hade jag sinnesnärvaro nog att svara:

- Så när ni får problem, så är det viktigt att fortsätta att göra som ni alltid har gjort?

Det blev en kort paus i luren och så brast klienten ut i skratt. Han kunde höra hur fel det lät, det han sagt. Vi pratade lite om Einsteins definition av galenskap: att fortsätta att göra samma sak och förvänta sig ett annorlunda resultat.

Sedan började vi prata om möjligheter till utveckling för att möta företagets kris.

Stödjande strukturer: Deadlines, mål och belöningar

Stödjande strukturer är allt utanför ens egen viljestyrka som hjälper en att lyckas. En av hemligheterna med att lyckas med förändringar är att ägna en hel del tid, uppmärksamhet, budget och andra resurser åt stödjande strukturer.

Morot och piska för att lyckas

Deadlines och mål är förvånansvärt användbara för att hjälpa en att lyckas. De fungerar lite olika.

Stödjande strukturer: Teknik och verktyg

Stödjande strukturer är allt utanför ens egen viljestyrka som hjälper en att lyckas. En av hemligheterna med att lyckas med förändringar är att ägna en hel del tid, uppmärksamhet, budget och andra resurser åt stödjande strukturer.

Använd rätt verktyg

Det finns gott om teknik och verktyg som kan hjälpa en att lyckas.

Stödjande strukturer: Miljö

Stödjande strukturer är allt utanför ens egen viljestyrka som hjälper en att lyckas. En av hemligheterna med att lyckas med förändringar är att ägna en hel del tid, uppmärksamhet, budget och andra resurser åt stödjande strukturer.

Låt din miljö hjälpa till

En mycket viktig stödjande struktur är ens miljö eller omgivning:

• Bostad
• Bostadsort
• Jobb
• Vänner
• Ljud, bilder, inredning

Stödjande strukturer: ta hjälp

Jag skrev förra veckan om hur användbart det kan vara att instifta nya ritualer (vanor) som hjäper till att förändra ens beteende. Ritualer är exempel på stödjande strukturer.

Jag tänker på stödjande strukturer som "exo-skelett". "Exo" betyder yttre och exoskelett är helt enkelt yttre strukturer som "stödjer och skyddar" en och "ökar ens styrka" enligt Wikipedia. Så för utveckling är stödjande strukturer allt utanför vår egen viljestyrka som hjälper en att lyckas. Jag tror att en av hemligheterna med att lyckas med förändringar är att ägna en hel del tid, uppmärksamhet, budget och andra resurser åt stödjande strukturer.

I några inlägg ska jag beskriva några olika sorters stödjande strukturer.

Rutiner är bättre än viljestyrka

Syftet med coaching är förändring. Klienten vill att något ska bli annorlunda och vill samarbeta med coachen om att åstadkomma det. Men hur går det till rent konkret?

Fram för seriösa artiklar om coaching - även i Dagens Nyheter

18 oktober inledde Dagens Nyheter en serie på Insidan om "Coach-boomen". Det finns ingen möjlighet att kommentera serien på deras hemsida, så jag använder bloggen för det och kliver upp på min alldeles egen talarlåda.

Coachingtankar: undvik konditionalis

Mentorcoaching är bland det mest tillfredsställande jag gör. Att lyssna på andra coacher och reflektera tillsammans över hur coachingen kan bli ännu mera effektiv är en intellektuell upptäcktsresa som ständigt fascinerar. Coachtankar är koncentrerade guldkorn vi hittar i våra diskussioner. Jag gissar att de kan vara användbara även för den som inte är coach.

När jag lyssnar på coacher i arbete slås jag av hur ofta vi använder "skulle", helt i onödan.

ICFs kärnkompetens nr 7 för professionell coaching är "Direkt Kommunikation". Den handlar bland annat om betydelsen av att uttrycka sig tydligt som coach, så att ens kommunikation är effektiv för klienten.

Det är lätt att skaffa sig dåliga språkvanor, språkliga "tics", ord vi använder utan att tänka efter och som minskar kraften i det vi säger. En dålig språkvana jag ofta hör hos coacher är att de använder "skulle" helt i onödan.

"Hur skulle du vilja avrunda samtalet?"

"Skulle" gör meningen tvekande och osäker.

Det blir rakare, enklare och mera kraftfullt att helt enkelt säga "Hur vill du avsluta?"

 

Coachingtanker: slå vakt om partnerskapet

Coaching är ett samarbete där både coach och klient bidrar, med lyssnande, tankar och idéer. Genom åren har jag märkt att det ofta tar tid för klienter att verkligen använda coachen. Vi är så vana att arbeta ensamma och lösa våra svårigheter själva, att till och med när vi betalar en annan människa för det har vi svårt att riktigt ta in att vi har en samarbetspartner och använda deras resurser. Vi städar innan hembiträdet kommer, så att säga.

I en coachträning för finska chefer nyligen var en av cheferna observatör när två andra coachade. Efter en stunds coaching frågade han klienten i samtalet:

"Pratar du med coachen eller med dig själv?". 

Jag tyckte att det på ett precist sätt fångade problemet med att jobba för sig själv, även om man har en coach framför sig. 

Och om detta innebär att klienten glömmer bort coachen, så finns även det motsatta problemet att de glömmer bort sig själva. Att de pratar för coachen, om det de tror coachen är intresserad av. Och glömmer bort att fokusera på som är viktigast för dem, utan att bry sig om ifall det är intressant för samarbetspartnern.

Båda fällor är frestande för coacher att fall i, och i båda fallen kan vi behöva fråga oftare: Pratar du med dig själv eller med mig? Pratar du för dig själv eller för mig?

Upprop till alla coacher: bidra med dina erfarenheter

ICF uppdaterar nu sin banbrytande globala kartläggning av coaching, alla coacher bör vara med och bidra med sina erfarenheter.