Ett hett nytt område inom den kognitiva psykologiforskningen är "cognitive fluency", ungefär "kognitivt flyt". Studierna öppnar intressanta nya insikter om hur vi fungerar.
Utgångspunkten är enkel: vi föredrar att tänka på saker som är lätta att tänka på, framför de som är svåra.
Svårt skapar motstånd
Forskningen har lett fram till en rad förvånande resultat, t ex att om försökspersoner ska svara på frågor om sig själva så gör en svårläst blankett att de blir mindre ärliga. Och om de läser om moraliska övertramp så blir de mera förlåtande om texten är lättläst. När vi möter dåligt kognitivt flyt så gör det motståndet oss mindre öppna och mindre förlåtande.
Lätt är rätt
Och det gäller inte bara våra synintryck, utan även våra övriga sinnen. Försökspersoner som får höra nyskapta ordstäv som rimmar, respektive inte rimmar, men med samma innebörd, uppfattar de rimmade som mera riktiga. Helt enkelt för att de var lättare att ta till sig och minnas. Och det är ju samma resonemang som reklam och kampanjmakare i alla tider har använt, utan att förstå den djupare orsaken och innebörden.
Använda oflyt medvetet
Ibland leder bristande flyt till precis det resultat man vill uppnå. Forskare har till exempel visat att om en produkt presenteras med kognitivt oflyt så bedömer konsumenter den som mera okänt och också mera nyskapande. Oflyt gör också att vi tänker efter mera och gör färre misstag. T ex genom att presentera frågor på ett prov i ett mera svårläst typsnitt, använda obekanta ord eller ovana meningsbyggnader.
Att vår önskan om kognitivt flyt bygger på hushållning med mentala resurser visas också av att vårt humör påverkar vårt behov av flyt. Försökspersoner som är ledsna söker kognitivt flyt mer än de som är glada.
En överraskande slutsats
Att formens flyt eller oflyt påverkar vår uppfattning om innehållet, kan vi använda till vår fördel. En studie gjord av Szhwarz och Sanna vid University of North Carolina visade att elevers självförtroende ökade mer, om de gjorde en kort lista över skäl till att de kommer att lyckas, än om de gjorde en lång lista. Helt enkelt för att det var svårare att göra en lång lista och den svårigheten påverkade uppfattningen om deras egen förmåga. Och motsatsen gäller också. Elever som fick skriva en lång lista över anledningar till varför de skulle kunna misslyckas fick också ökat självförtroende! Lång lista = kognitivt oflyt = motverkar budskapet (i detta fall att de skulle misslyckas). Faktum är att forskarna fann att när eleverna skrev 12 skäl till att misslyckas gav det samma höjning av självförtroendet som att skriva tre skäl att lyckas.
- Om man ska lista många goda egenskaper blir det svårt och då tänker man att hon är uppenbarligen inte är så underbar. Att komma på ett fåtal dåliga egenskaper är dåligt eftersom det är ganska lätt. Men att hitta många dåliga egenskaper är svårt och innebär att hon inte är så illa trots allt.
Recent Comments