Det finns olika slags förebilder, de som imponerar och de som inspirerar. Jag insåg det på releasefesten för Ingrid Frideborgsdotters och Maja Suslins nya bok Qvinna i Världen (Votum förlag). Jag smälter fortfarande innebörderna av denna tanke.
Frideborgsdotter och Suslin har tagit sig an ett fantastiskt och unikt projekt. De dokumenterar kvinnors liv i världen. Djupt, personligt och länge. De följer en kvinna i varje världsdel. De bor hos henne, lever med henne i veckor, en gång vart tionde år. De tänker hålla på tills de blir 90! (Läs mer om projektet här). De första tio årens arbete dokumenteras i boken som är överflödande vacker och berörande. Med text och bilder lyckas de vara personliga och ändå allmängiltiga.
På bokreleasen berättade de om sitt arbete. Om svårigheterna att hitta finansiering, och om deras beslutsamhet att inte låta de svårigheterna hindra dem. Om utmaningen att samarbeta om något så krävande. Om allt som händer i möten med andra kulturer, om att vara vit och svensk och medelklass i Sydafrika, Vietnam, Bolivia, Micronesien. Och om hur de genom lyhördhet, ärlighet och systerskap överbryggar de skillnaderna.
Vilken sorts förebild vill du vara? Och vilken vill du följa?
På bokreleasen berättade de om sitt arbete. Om svårigheterna att hitta finansiering, och om deras beslutsamhet att inte låta de svårigheterna hindra dem. Om utmaningen att samarbeta om något så krävande. Om allt som händer i möten med andra kulturer, om att vara vit och svensk och medelklass i Sydafrika, Vietnam, Bolivia, Micronesien. Och om hur de genom lyhördhet, ärlighet och systerskap överbryggar de skillnaderna.
Efteråt tänker jag på förebilder och slås av tanken på olika förebilder. En del förebilder tillför något till våra liv: underhållning, tjusning, rysningar. De lyser upp med sitt mod, sin kreativitet eller sin genialitet. Vi beundrar dem och förtjusas, hör och tittar och tänker ”Att de kan och vågar. Tänk den som vore som Picasso eller Lance Armstrong eller Göran Kropp”.
Sedan finns det andra som lyckas behålla sin mänsklighet, som förmedlar att ”Jag är som du, jag har inget som inte du också har”. Visst kan man imponeras även av dem, men de väcker något mycket viktigare - och också mera obehagligt krävande. Nämligen frågan: om de har gjort detta med sitt liv, vad ska jag göra med mitt? Deras liv blir en uppmaning, inte bara att konsumera deras briljans, utan att utmana sig själv. Att följa deras exempel genom att gå bortom mina begränsningar, på mitt eget sätt?Vilken sorts förebild vill du vara? Och vilken vill du följa?

Recent Comments